pyttigalenpanna

Jag sitter och väntar på bussen nu, faktiskt. Klockan var 07:47 när jag var här, yay. Vad duktig jag känner mig nu. 

Idag måste jag hämta alla 70-talskläder som jag lånade ut till ABBA-föreställningen. Samt min lampa och telefon. Haha, det känns som att min tumme aldrig kommer att falla ur röven på mig. 
Eller ja, Det gör den väl så småning om. Men det är först när den först har blivit skynklig och sen genomgår en kemisk förändring och  tillslut avdunstar, som om den vore ånga. 

Och sedan måste jag verkligen avråda alla att använda brun utan sol. Ifall man inte vet hur man skall få det så jämt som möjligt iallafall. Det ser ut som om jag har ett stort jävla ”S” på låret, fan också. 
Annars är det ju fint, och jag hoppas verkligen att jag får till det till skolavslutningen. Och jag hoppas även att jag inte kommer sluta som Marilyn Monroe, och visa halva fjaset för att jag inte har en kjol som sitter påklistrad på kroppen. 
Det känns verkligen som att det kommer att hända; Klänningen KOMMER att flyga upp. Jag blir tomatröd av att bara tänka på saken. 

Fyfan, vilket jävla pissväder. Jag har lust att peta Gud i näsan och tala om för honom att majoriteten av Hans folk hatar dåligt väder. Men ja, Det kommer jag nog aldrig kunna göra. Och tänk vad alla bönner hade reagerat negativt mot mig. Nej; det vill vi inte vara med om. Jag skall allt gifta mig med en rik bonde som kan köpa tillbaka min lilla häst för nästan inga pengar alls. Jag tror att hon skulle kunna gå på en 10-15 tusen. Nästan som hittat då man talar om en sådan fin och underbart fin häst.

Nadja

10/6-09

Det är samling och jag har inte en blekaste aning om vart min loggbok är. Har du sett den? Inte ett endaste öre i hittlön! :’’D

Haha, jag sitter på spotify samtidigt. (jag tror att man få det. det är ju bara en spelningslista som spelas). Plötsligt kommer ”När vi två blir en” med gyllene tider. Haha, Vilka minnen. 

Vi var i tvååker en dag (som jag förklarat att vi brukar vara) hoss adrian. Hans mamma och lillasyster var i stockholm den helgen så det var rena rama unkarlslyan med Pierre och hans kompisar. De kompisarna råkar vara hans bandmates, Det bandet som endast spelar Gyllene Tider. 
Det var lite kul faktiskt, Nicke var lite på örat och skulle spela trummor. Ha-ha. Vilken härlig (men jobbig) kväll det var. 

Iallafall, Jag får lov att skriva här i stället för loggboken, såå.. Jag får väl skriva om min dag. 

Jag var inte med första passet då jag försov mig. Jag tror att jag somnade vid 4-tiden igår, men ack! Jag var helt slut i morse också. Usch, alla mina batterier tog slut igår, Men kul var det! (Linda har nog bilder på ABBA-konserten igår, jag ska prata med henne om det).

Jag kom iallafall hit till musiken. 
Jag skrev om Reggae och hann att skriva lite om Blues. Det var rätt najs, ingenting som jag stressade upp över men fick ändå en hel del gjort. 

Efter maten (som smakade skit) spelade vi brännboll, och jag kan ju säga att det känns att man lever. Fy tusan vad ont jag har i min tå. Jag trodde först att jag bara hade lixom tryckt in nageln i tån, men jag har senare kommit fram till att den måste vara bruten.. :/ Jaja, vårt lag loosade, men jag är glad ändå.

Sist hade vi språk och jag gjorde ett No-omprov. Det var på Övergödning. Och jag vet att jag kan det, så ett G blir det nog. 

Sedan när jag skrivit klart så tittade jag på filmen som vi skulle se, och den är ju skitbra. (den är ju på tyska såklart). Kan faktiskt knappt vänta på att få se vem som knackade på dörren, iiiih, kan inte vänta på att det skall bli torsdag.

Nu skall jag till doktorn för att ta lite prover och sånt, men först skall mamma på möte med Olle.. Så det blir till att vänta för min del. 

over and out

nadja

02/06-09

Att jag få såpass mycket pengar för att vara barnvakt för tre små söta och rara flickor är ingenting annat än löjligt. Det enda som behöves göra var att läsa en bok och lägga dem i säng. Visserligen kröp det i den yngstes ben, Men hon somnade ganska snabbt i soffan jämte mig där jag skrev skolarbete. 

De sov hela natten, Inga problem där alltså. En utav flickorna hade gräslig hosta, vilket hon haft hela sitt liv pga sin astma. 

Sonja och Bobbe kom hem ganska tidigt ändå, så jag tycker ändå att allting gick som smort.

Jag har sovit väldigt gott inatt, jag somnade till Lars Winnerbäck igårkväll vilket jag nog inte gjort sen jag gick i fyran. Då gjorde jag det typ varje kväll i flera år. Gott var det, och jag känner mig utvilad idag.

Senså.. Dagen blir nog helt okej. Jag har först Kemi och sedan Greenpieces. Sen så har jag två pass i Kören. Det blir kalaskul. Jag är redan nervös inför måndag. 

Over and out

Nadja

29/5-09

   Jag vet inte hur många prov vi har haft och skall ha nu den senaste/närmaste tiden. Många är det, och jag har inte riktigt någon aning om ifall jag failat på dem. Jag är så fruktansvärt trött på alla läxförhör, alla inlämningsuppgifter som jag aldrig gjort eller ska göra som jag måste lämna in men framförallt alla prov. Varför lägga allting på exakt samma lilla tid? Aningen jävlars så bra planerat eller f-r-u-k-t-a-n-s-v-ä-r-t dåligt organiserat. 

Är det lixom lärarnas ondskefulla plan att pressa oss elever till in i det sista..? Självklart tror jag inte det, men ibland är det nästan så att man undrar.. 

    Jag har haft en helt okej vecka. Allting är så mycket mer ordningsamt hos min käre mommi. 

Mamma vill att jag skall komma och sova hemma imorgon, Jag vet inte hur jag gör. Antingen blir jag tvingad till det eller så rinner det ut i sanden och jag stannar hoss mormor iallafall. Det känns som att det blir merskolarbete gjort hemma hoss mormor; Jag har tillockmed jobbat lite matte hur tråkigt det än var så fick jag tummen ur att göra det iallafall. Jag pluggade lite tyska inför provet och idag blir det till att slänga sig över engelskaboken (efter som att vi har prov i det imorgon). 

    På de två styckerna ovan kom det med oändligt många ”prov” eller någonting som hör det till. Vad är grejen med det? Det är det enda som igentligen cirkulerar i skallen just nu. Just de senaste veckorna har det varit så man nästan blivit gråhårig. Usch; ja.

    Jag såg nyss en hel del roliga gamla bilder på Lindas dator när hon letade efter en till SIN blogg. Haha, Det var kul; Vi är ju inte redigt kloga. (inte riktigt kloka). Att åka moppe till Tvååker med Linda hem till Adrian är det bästa jag vet. Jag kan inte komma på NÅGOT annat som skulle kunna vara roligare än det. 
Det blir alltid till att vi först kommer och stör Adrian i hans RS-spelande. Jag slänger mig i hans äckligt sköna säng och tjötar lite på honom. Sen går vi väl ut eller nått; det är inte så viktigt haha. Men sen käkar vi, spelar lite singstar, träffar pohjan, sjunger Im Yours (oftast i köket, typ. det är någon tvångstanke adrian har, han säger att ”det är bättre akustik där” eller nått.) och sen så bara sitter vi och tjötar skit. Det är så jävla kul för vi är så iq-befriade att samtalet kan leda precis vart som helst. Vi har nog en varsin extra kromosom eller något. 

Jag och Linda drog nyss en djävlars så fin pose för Elias kamera, han 
skall antagligen använda den för sin blogg..  

Jag kom nyss att tänka på hur tekniken måste ha utvecklats då vi en 
gång blir gamla. Och samtidigt undrar jag; Kommer vi ha tillgång att kunna en dag 
blicka tillbaka på alla saker vi gjort i våra skoldatorer, som just denhär bloggen.? Det 
hade varit så kalaskul, och sedan visa barnbarn och hela grejen, lixom. 

Men det blir väl som med våra far- och morföräldrar när dom vill att vi skall sitta och 
lyssna på deras historier och titta på deras jävla astråkiga fotoalbum. Men, vad skall 
man annars ha barnbarn till? ;)

Over and out

Nadja 

27/5-09

Jag är inte med på gymnastiken idag.. Jag kan inte riktigt beskriva smärtan i min rygg, smärtan i knäna och den obehagliga känslan i svanskotan. Till råga på allt så är jag allmänt trött och skall snart hem för att fortsätta bygga på mitt rum. 

Idag skall vi spackla i mitt rum, och efter det är det bara målning och möblering som fattas. 

Jag tror att jag har bestämt mig på riktigt den här gången; Jag har äntligen kommit på hur jag vill måla och tapetsera.. Men sen är frågan hur många gånger jag hinner ändra mig innan jag kommer till skott.

Jag har kommit så långt som till färg. Nästan.. Brunt. Ja, det eller blått. Haha, jag är en enda stor klump av beslutsångest. 

Men det har väl att göra med att jag är så kreativ som jag är; jag har så många idéer, och ibland så räcker tråkigt nog inte utrymmet till. 

Jag drack kaffe idag. 

Det var gott. Även om det var i morse jag gjorde det så har jag fortfarande kvar smaken i munnen. 

Jag tror inte att det finns någon annan smak som kan få mig så tillfreds som kaffe. Under rätt tid och humör, såklart. Men kaffe är underbart. 

Under kaffedrickandet spelade jag piano. Jag är fruktansvärt nöjd med mig själv; Jag klarade spela bastonen samtidigt som ackorden. YAY ME! Jag fick öva mycket, och jag var säkert a pain in the ass då jag spelade samma sak om och om igen heela tiden. Men jag menar; Övning ger färdighet.

Jag känner att skolan inte går någon vidare alls nuförtiden. Det känns som att jag vill slänga en påse, med en lapp i där det står ”skola”, på marken och hoppa på den, hoppa tills jag inte orkar hoppa längre. Hämta en sax, klippa den i småbitar, slänga den på eld för att senare strö ut askan i afrika. 

Är det ingen annan än jag som är skoltrött? Är det INGEN annan som känner som jag? Jo. Men det förstår varken lärare eller föräldrar. 

Jag har betygsvarning i minst tre eller fyra ämnen, antar jag. 

För att jag inte orkar, för att jag inte pallar, för att jag helt enkelt inte tyar längre.

Men vad gör det? En förklaring på mina känslor kring skolan ger mig inte bättre betyg för det.

Istället tänker jag fokusera på allt kul som har hänt i min helt sjuka klass.

Over and out

Nadja

19/05-09

Visst är det jobbigt att se hur sorg tränger sig ut ur ögonen och lägger sig som en ansiktsmask över alla glada uttryck?

Visst är det förbannat jobbigt att se en utav sina bästa vänner ligga på golvet och skaka? För att någon idiotisk människa som inte inser hur mycket skillnad hon eller han gör. 

Jag tycker att folk skall tänka om, tänka rätt.

Jag har inte riktigt någon aning om vad som hände eller hur det gick till, Jag bara vet att det ligger en sårad liten människa på golvet och ber om att få må bra igen, att kunna andas som vanligt, att inte krampa så som hon gör.
Jag vet just nu är att hon snart är hemma med sin underbara lilla mamma och det glädjer mig.

Kaffe. Vad gott det hade suttit. Men samtidigt; En miljard eller två, En egen gård, Några hästar, oändligt många önskningar som går i uppfyllelse och en symaskin hade inte heller suttit fel. 

Människor är sådana materialister, och jag antar att det är den värsta sorten.

Vi är den värsta sorten.

Over and out 

Nadja

18/05-09